We're just two lost souls swimming in a fish bowl.

Varje gång jag börjar kl 8.30 så tar jag den underbara 6.40 bussen till Karlstad. Varje morgon när jag stället mig vid busshållsplatsen står alltid samma kvinna där, alltid vid ungefär samma stället. Hon försöker ställer sig så hon får kliva på bussen allra först. Samma tanke flyger alltid upp i mitt huvud när jag ser henne, "Ska jag prova tränga mig före henne?". Bara för skojs skull. För man ser hur inriktad hon är på att komma först på bussen. Jag har aldrig gjort verklighet av mina tankar och kommer nog aldrig göra det.
Hon ser även alltid lika missnöjd ut. Kan det bero på att hon är upp tidigt eller kan det vara värdet som framkallar hennes missnöjda ansiktsuttryck? Det kan vara en kombination av de båda. Jag forsättter hitta på henne och funderar över vad det är, medans jag själv står trött och frysen och väntar på bussen.


Skrev jag den 17:e Januari 2011. 
Den där damen har sedan dess alltid tagit den bussen då jag själv åkt med den. Hennes ansiktsuttryck är fortfarande detsamma. Jag vet fortfarande inte om det är vädret eller den tidiga timmen på dygnet som framkallar det där. Hon ställer sig fortfarande så hon ska komma först på bussen. Men idag när jag tog bussen, så var hon inte där. Vart var hon? Lät hon vädret besegra henne? Eller besegrade hon sin väckarklocka i morse? 

- Hannah