tisdag 10 april 2012

You're such an inspiration for the ways that I will never ever choose to be.

Satt och kollade på bilder, plötsligt kommer det upp en bild på dig. När jag såg bilden kunde jag kännas hur det var att hålla om dig.. Hur jag tyckte om att dra mina händer varsamt längs dina överarmar och vidare upp på dina axlar. Den känslan hade försvunnit, den hade suddats ut ur mitt huvud. Men så fort jag såg dig där på bilden, kom saknaden efter något jag förträngt. Vad jag önska att jag kunde glömma bort det igen. Att slippa tänka på hur det kändes, att det faktiskt kändes fruktansvärt bra..
Nu är det fan dags att glömma allt.. Men varför kan du inte hjälpa mig med att avsluta det här kapitlet? Jag vill in på ett nytt, ett nytt där jag kan möta andra människor som kan ta mig med den storm som du gjorde med mig.. Jag vill tycka om någon som kan ha genuina känslor som svar. Jag är inte besatt.. Jag har bara blivit otroligt sårad och gång på gång visar du hur dina känslor inte var sanna. Så nej, inte besatt.. bara sårad, och det tar tid att får såren att läka ihop igen. Dock tror jag att jag kommer få ett fult ärr efter allt det här. Men snälla.. hjälp mig att avsluta den här kapitlet..

Brors sambo kom och hämtade mitt allt nyss. Lilla Esse tog sin kattlåda och åkte till den fina staden på andra sidan sjön. Detta är ett försök för att få lite pluggro. Jag ska bosätta mig på universitets bibliotek. Jävla hemtenta..

- Hannah

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar